tisdag 23 november 2010
Kan en översättare ha fel?
Jag är fortfarande hemma i min gråa IKEA-soffa med foten i höjdläge, så nu tar jag mig an inte bara kritikerna utan också översättarna.
Kan en översättare ha fel?
Dagens Nyheter publicerade idag 23 november artikeln "Generationen Facebook förtjänar något bättre". Artikeln är skriven av Zadie Smith och ursprungligen publicerad i New York Review of Books. Jag läser DNs artikel och stannar upp vid en mening i slutet, det står så här: Det är internets Vilda Västern, tämjt för att passa småstadsfantasier hos en småstadssjäl.
Småstadssjäl
Som boende i Östersund sedan 1988 känner man sig lite träffad i sidan, småstadssjäl, -vad då? Det här måste kollas upp! Jag går till källan och letar upp Zadie Smiths artikel på New York Review of Books.
Suburban soul
Där läser jag originaltexten, Zadie Smith skriver:...suburban fantasies of a suburban soul. Nu är det klart att jag läser detta med mina småstadsglasögon på mig, men jag skulle vilja översätta suburban till småborgerlig.
Då skulle attityden anspela på en klasstillhörighet och inte på storleken på bostadsort.
Jag skriver till DN
Jag skriver till Lars Linder på DN som översatt texten och får ganska snabbt följande svar:
Hej
och tack för en bra fråga. Det är möjligt att "småborgerlig" legat mer i linje med Zadie Smiths avsikt här, men säker är jag inte. Grundbetydelsen i "suburban" har ju i första hand med förort att göra, men förort har i svenska öron starkare anknytning till lägre klasser än jag tror det har i engelskan. Därför valde jag ordets bibetydelse som har just med småstad att göra - helt medveten om att det finns en nedärvd bibetydelse av småskurenhet (naturligtvis en gång präglad av föraktfulla, klassresande storstadsbor...)
Det finns ju också begrepp för "småborgerlig" på engelska, men Zadie Smith valde ett ord som har just med ort att göra. Men visst. Facit finns inte.
Med vänliga hälsningar,
Lars Linder
Klassresande storstadsbor
Intressant, framför allt är jag nöjd med Lars Linders klargörande text om småstadsbegreppet. "En nedärvd bibetydelse av småskurenhet". Det svenska begreppet småstadssjäl har en gång präglats av föraktfulla, klassresande storstadsbor.
Jag har också full förståelse för att Lars Linder undveka att översätta till: förortsfantasi i en förortssjäl, det skulle ju ha kännts obehagligt i ett svenska sammanhang.
Nu är det ju så att jag fastnade på en detalj, om man ser på helheten så är det en intressant artikel i dess båda språkdräkter även om originaltexten är lite roligt pladdrigare.
Men nånstans tycker jag Zadie Smith har både rätt och fel, felet tycker jag att hon blandar ihop förpackningen med innehållet. "It is not about the container it is about the content" som norrmannen sa.
Kapten Krok går i land
Jag är bättre i foten, det läker sakta och pencillinkuren verkar ta, men jag är försiktigare denna gång, håller mig mest i soffan. Jag går nu bitvis utan kryckor men fortfarande ser det ut som om jag hade träben. En roll i en piratfilm skulle passa typ: Kapten Krok går i land.
lördag 20 november 2010
Kan en kritiker har fel?
Länstidningen Östersunds lät sin kritiker granska den barnbok om Fäbodar som Catarina Lundström skrivit och jag illustrerat.
I rubriken omnämner man den som en liten fin bok. Men sedan påpekar recensenten de felaktigheter som hon tror sig upptäckt, hon skriver: Några detaljer hade man kunnat göra bättre med noggrannare research. Man säger aldrig "på buan" utan "i buan" på jamska. Texten berättar att mormor sover i en utdragssoffa men bilden visar en modern bäddsoffa.

Men hon har fel! En recensent som med så hög svansföring påpekar att vi inte gjort noggrann research och så är det hon själv som har fel. Hur gör man nu? -håller tyst som i skolan på -60 talet, läraren hade alltid rätt. Svår situation.
Jag måste medge att jag tycker att kritikern har en viktig roll och att man skall respektera det dom gör. I den bästa av världar bidrar en kunning kritik till att driva på en kvalitetsspiral.
Sedan finns det en gyllene regel att man inte går i polemik med en recensent. Det skulle vara att utgå från en "dålig-förlorare-attityd".
Men nu har det gått några månader och jag känner att jag måste ta bladet från munnen och påvisa att recensenten faktiskt har fel.
Begreppet utdragssoffa
Catarina har i sin text beskrivit att mormor sover i en utdragssoffa. Recensenten hävdar att jag ritat en "modern bäddsoffa". Vad är det då jag ritat? Här nedan är bilden ur boken.

Om vi börjar med utdragssoffan så finns det två underkategorier:
a. Uttdragssäng då man inte har något lock på men man kan ligga på den på dagen och på kvällen drar man ut lådan för en extraplats.
b. Utdragssoffan har ett lock vilket gör att soffan under dagtid kan användas som sittmöbel. Och det är det Catarina beskrivit i texten och som jag ritat, man kan se att mormor satt sitt vattenglas på sofflocket. Ryggen på soffan är en tunn trärygg.
Här har jag förtydligat det i bild, utdragssoffa.

Detta är vad Nationalencyklopedin skriver: Dragsäng, utdragssäng, säng som är utdragbar på bredden. Den kallas ofta gustaviansk säng eftersom den fick en karaktäristisk utformning under inflytande från den gustavianska stilen. Skillnaden mellan dragsäng och dragsoffa (utdragssoffa) är främst att den senare är försedd med ett lock, så att den på dagen kan användas som sittmöbel.
Vad är då en bäddsoffa som LTs recensent hävdar att jag ritat?
En moderna bäddsoffa ser ut så som på min teckning nedan. Och det är definitivt inte det jag ritat i vår lilla fina bok om Fäbodar.

Slutligen visar jag då en dragsäng, den är ofta ganska obekväm att sitta i eftersom man sjunker ner i den. Den har inget lock.

Tänk på detta nästa gång ni sitter på en bäddsoffa eller läser tidningen - Dom kan ha fel!
Och ordstävet det är skillnad på att ha rätt och att få rätt känns passande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)